Om boken "Över daggstänkta berg" av Magnus Londen

Från ScoutWiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

<<ScoutWiki-projekt

Reflektioner, recensioner, beröm, kommentarer, komplettering

Även återgiven här, ifall länken skulle försvinna.

RECENSION | FACKBOK Inte så lite idealistiskt Publicerad: 22/02 01:00 ›uppdaterad: 22/02 01:00

Outtröttlig scouting genom krig, fred, fattigdom, politisk radikalism, ökat välstånd och ekonomisk framgång. Historien om den finlandssvenska scoutingens första 100 år handlar om mer än att vara "alltid redo".

Magnus Londen


Över daggstänkta berg

  • Finlandssvensk scouting 1910-2010, Söderströms 2010.


Det säger sig självt att hundra år av scouting i Svenskfinland inte är lätt att skildra. Vi som varit aktiva scouter minns när vi läser Magnus Londens scouthistorik livligt den mörka novembernatten då regnet piskade i nacken, patrullungarna gnällde, kompassen var uppochner och kartan näst intill oläslig.

Lättnaden när stormlyktans flackande sken äntligen skymtade och nattkontrollen var funnen. Eller äventyrslusten som griper en då kåren träffas på samlingsplatsen och den sista utrustningskollen äger rum innan avfärd. För att inte tala om de ljuvliga sommarlägren i skärgården!


Flera detaljer som för en utomstående kan verka små men som för scouten är självklart förknippade med stora upplevelser – som till exempel sättet att kasta livlina eller Sinolens förmåga att förstöra en trangiamåltid – är briljant beskrivna.

Över daggstänkta berg är en ambitiös bok som kombinerar analys av de stora händelserna styrda av historiens hand med givande berättelser om den enskilda scoutens strapatser i skärgård och skogar.


Gör ditt bästa

I sitt sista budskap till världens scouter skriver rörelsens grundare Robert Baden-Powell : "... den verkliga vägen till lycka är att göra andra människor lyckliga. Försök att en gång lämna denna värld en smula bättre än den var när du kom in i den. Och när det är din tur att dö, kan du dö glad i medvetandet om att du i alla fall inte har slösat bort din tid utan har gjort ditt bästa."


I hela världen har scouter i alla åldrar varit redo att efter bästa förmåga leva upp till de ideal grundaren av världens största ungdomsrörelses fastställde. I Finland har detta betytt outtröttlig scouting genom krig, fred, fattigdom, politisk radikalism, ökat välstånd och ekonomisk framgång.

Scoutingen har aldrig varit "bara" en rörelse för entusiastiska pojkar och flickor som genom "learning by doing" främjat vänskap över gränserna och orienterat i skogen. Londen skriver också om hur tsaren ansåg scoutrörelsen i Finland utgöra ett hot mot det ryska väldet, om hur inbördeskriget sammankopplade scouterna med de vita och Mannerheim samt om hur man år 1978 tillsammans med bland annat pionjärerna aktivt lobbade för att förhindra Sex Pistols uppträdande i Finland.


"Liberal" scouting

Den ideologiska diskussionen inom rörelsen har alltid, naturligt nog, varit mer eller mindre aktuell på grund av att scoutingen är en starkt värdeförankrad rörelse. Då scoutingen landade i Finland år 1910 dröjde det inte länge förrän scoutingens riktlinjer diskuterades: vissa, som den unga idealisten Alexander Boldt, ville ha mindre militarism och mera liberalism, medan andra förgrundsgestalter som Walter Laxell förespråkade disciplin och ordning.

I ett av bokens bästa avsnitt bänkar författaren oss i publiken på Kleinehs hotell vid Salutorget i Helsingfors år 1910, när ivriga deltagare på Pedagogiska föreningens inbjudan debatterar scouting i Finland. Förutom över disciplinfrågan undras det i salen bland annat huruvida man kan kräva ett så högtidligt löfte som Scoutlöftet av ett barn: Scouten skall lova att göra sin plikt gentemot gud, gentemot andra och gentemot sig själv. Inga småsaker, alltså!


Finlandssvenska scouter anser sig ofta företräda en mera "liberal" scouting än de finskspråkiga. Till en viss mån härstammar denna uppfattning från de första decennierna av 1900-talet, då de finskspråkiga scouternas ledare förespråkade en allt mer finsknationalistisk framtoning. Andra diskussioner som ofta kommit upp under åren är förhållandet till religion eller gemensamma symboler som till exempel scoutuniformen, som på finlandssvenskt håll ofta väckt motstånd. Själva begreppet "finlandssvensk scouting" är ändå värt att ifrågasätta – lika mycket som begreppet "finsk scouting". Scoutingen är till sin karaktär universell och internationell och nationella organisationer tillämpar metoden i sina respektive länder, men har inte auktoritet att själva definiera vad scouting är.


Flick-, pojk- och samscouting

En fråga som också får mycket uppmärksamhet är flick/pojkscoutfrågan. Även på finlandssvenskt håll gick debatten het om huruvida ett gemensamt förbund för flickor och pojkar var önskvärt. Speciellt ledande flickscouter ansåg frågan problematisk – man fruktade att pojkarna skulle degradera flickorna till kaffekokare och själva besitta chefspositionerna. Samtidigt var trycket från fältet hårt. De unga ledarna ifrågasatte uppdelningen och många flickor på gräsrotsnivå tyckte inte den rådande situationen mera var naturlig.


Robert Baden Powell själv såg på ett principiellt plan inga hinder till samscouting och Londen skulle ha vunnit på att behandla frågan genom att bättre placera den i sin historiska och sociologiska kontext. Nu får man mellan raderna en bild av att frågan i grund och botten skulle handla om smått löjliga maktbehov hos pojkarna, fast frågan var mycket mer komplicerad än så. Beslutet att skapa en flickorganisation kom till i och med att Hubert Martin , direktör för den internationella byrån i London, invände mot en gemensam organisation eftersom han fruktade den konservativa, allmänna opinionens negativa inställning till saken i många länder. Martin menade också att den interna politiken skulle bli svår i och med att flickorna knappast skulle acceptera en manlig chef och vice versa.


Jämställdhetsbudskap

De två världsförbunden, World Organization of the Scout Movement (WOSM) och World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS, mycket starkt i Storbritannien och USA) har därefter ansett sig ha lite olika uppgifter. I dag ser man skillnaden till exempel genom att WAGGGS menar att dess uppgift är "to enable young girls and women to develop their fullest potential as responsible citizens of the world", att göra det möjligt för kvinnor att vara fullvärdiga medborgare. Medan WOSM:s mission är "... to contribute to the education of young people, through a value system ... to help build a better world where people are self fulfilled as individuals and play a constructive role in society", befrämja individers självförverkligande.


I de flesta västerländska demokratier bör kvinnor ses som ansvarstagande medborgare utan att denna erkänsla särskilt behöver vinnas. På flera håll i världen är det ändå långt ifrån självklart att kvinnor har rätt att medverka i samhällslivet så förmodligen skall WAGGGS formulering förstås som ett jämställdhetsbudskap till dem, om ock vagt formulerat.

På det stora hela är boken givande läsning både både för både scouten och icke-scouten. Den ger en bild av en livskraftig, engagerande, internationell rörelse med en ambitiös målsättning: att skapa en bättre värld.

Johan Ekman

kultur@hbl.fi


Skribenten har bland annat fungerat som ordförande för WOSM:s ungdomsforum samt som rådgivare för scouternas världskommitté åren 2005-2008. För tillfället består uppdragen mest av diverse ungdomspolitiska engagemang.

Om författaren

Magnus Londen Allmänt känd för

  • bedriften att ha slutfört historiken "Över daggstänkta berg - om finlandssvensk scouting 1910-2010"
  • som reporter i det granskande radio och tv programmet "eftersnack".

Finlandssvensk scouting fyller hundra år

Tack till Magnus Londen för historiken !!

Länkar

[1] Över daggstänkta berg - om finlandssvensk scouting 1910-2010 ( Magnus Londen )
[2] Magnus Londen, Söderströms Författarblogg