Rep
Rep, kraftigt knippe tvinnade, mer sällan flätade, fibrer.
Ett tvinnat rep snor sig vid belastning, vilket en flätad lina inte gör. En flätad lina är dessutom mera lättböjlig (mjukare) än en tvinnad. Därför är exempelvis flagglinor och persiennsnören alltid flätade med s k slungning. Mycket grova förtöjningstrossar för stora fartyg är ofta flätade.
Inom sjöfart kallas vissa rep också tåg, tross, kabel eller lina. Änden av ett rep kallas tamp. Förr tillverkades rep huvudsakligen av hampa, sisal eller bast. Hampa är det bästa naturmaterialet till rep, då det är mycket tåligt för åldring och miljöpåverkan, mjukt och böjligt samt skonsamt för händerna. Numera är syntetmaterial som nylon (polyamid), polyester och polypropen vanligast. Särskilt starka rep tillverkas av polyeten- eller aramidfibrer. Hantverket att tillverka rep av tvinnade fibrer kallas repslageri, att slå rep. Ett slaget rep består av två eller flera kardeler, d v s buntar av tvinnade fibrer, som i sin tur är tvinnade runt varandra.
Ett rep (lina) av stål- eller andra metallfibrer kallas vajer.
Man ska vara uppmärksam på att många knopar som ansågs förhållandevis säkra på naturfiberrep, till exempel råbandsknopen, sitter betydligt sämre på rep av syntetmaterial och därför inte bör användas på dessa.
Inom de flesta grenar av klättring används speciella klätterrep. Det finns två typer: dynamiska och statiska. De dynamiska töjer sig lite under belastning, detta kallas på engelska för elongation, och för dynamiska klätterrep är den på ca 7 %-12 %. Varför man vill ha dynamiska rep när man klättrar är för att minska påfrestningar på säkringar; ju längre tid/sträcka ett falls inbromsning sker på, desto mjukare blir det på säkringarna, som annars skulle kunna lossna. Statiska rep används framför allt till topprepsankare och att bygga standplats med. Man bör aldrig klättra med ett statiskt rep då stumheten i repet kan skapa enorma påfrestningar på säkringarna. Ett klätterreps struktur består av en kärna och en mantel. Kärnan är det egentliga repet och manteln är mest till för att skydda kärnan från slitage. Klätterrep tillverkades förr i världen av hampa, men numera av nylon.
Bogserlinor görs med fördel elastiska för att underlätta mjuk start utan ryck, och utjämning vid varierande motstånd från släpet.
I kontrast mot klätterrep vill man vid stagning av master ha en lina som töjer sig så lite som möjligt. En sådan lina kan vara tillverkad av obrutna kevlarfibrer (varumärke Parafil), vars töjning ända fram till brott är synnerligen låg.
Rep är även en förkortning av repetition.
Se även
Mall:Teknikstub ca:Corda fa:طناب io:Kordo nn:Tau no:Tau pl:Lina