Welcome to the ScoutWiki Network

Lägerbål

Från ScoutWiki
Hoppa till: navigering, sök

Ett lägerbål består huvudsakligen av allsång, kring någon form av eld. Lägerbålet leds av minst en lägerbålsledare, ofta utrustad med gitarr. Resten av gruppen sjunger med och kan aktiveras även på andra sätt (se Innehåll). Sångböcker kan användas, men vanligast är nog att man lär sig sångerna från mun till mun.

Förekomst

Ett vanligt lägerbål hålls utomhus, kring en öppen eld, i skymningen eller när det har blivit mörkt. Som namnet antyder är man troligtvis på Läger. Men det är relativt vanligt att även inomhus på kortare övernattningar ha lägerbål, då kanske kring stearinljus eller en eldstad.

Begreppet lägerbål används framförallt inom friluftsliv och lägerverksamhet - till exempel Friluftsfrämjandet, Scouting och Konfirmationsläger.

Innehåll

Vad ett lägerbål innehåller skiftar en hel del beroende på arrangör, sammanhang och ålder hos deltagarna. Några exempel på komponenter är:

  • Speciell öppningsceremoni. Kan vara en berättelse eller medryckande ramsa.
  • Sånger och visor, anpassade för åldersgruppen.
  • Ramsor där publiken delas in i grupper och på lägerbålsledarens kommando sjunger sin bit i en sång.
  • Sånger utan "text". Istället rytmer och meningslösa ord, eller ord tagna ur sammanhang. Kan vara av formen Call and Response.
  • Rörelsesånger där deltagarna gör rörelser samtidigt som man sjunger. Olika rörelsesånger har olika grader av rörelse: vissa utföres sittande, andra ståendes på samma plats, andra kräver att man förflyttar sig också.
  • Lägerbålsframträdanden. Grupper av deltagare har övat in en sketch eller sång som de framför inför resten som då utgör publik.
  • Man kan värma något ät- eller drickbart på elden och sedan konsumera det. Till exempel bananer med choklad, marshmallows eller chokladdryck.
  • Som avslutning kan man övergå till mer stillsamma låtar, kanske en bön.

Kuriosa

I alla fall i (vissa?) scoutkårer tackar inte publiken de som har utfört ett lägerbålsframträdande genom applåder, istället utför publiken en kort (5-10 sekunder) sketch eller rörelsesekvens (utan ord). Några exempel är:

Vattenmelonen 
Alla gör handrrörelser för att, i takt, äta en stor melonskiva och därefter spotta ut kärnorna (mot de som framträdde).
Myggan 
Alla surrar och följer med ett finger en tänkt mygga som landar på andra handen. Därefter smäller man "myggan" och utstöter ett ljudligt, nöjt "Aaah".
Sälen 
Man applåderar med händerna (fenorna) tätt intill magen, samtidigt som man försöker låta som en säl.
Ubåten 
Ens ena hand symboliserar periskopet från en ubåt. Samtidigt som man säger "Blubb, blubb, ..." stiger handen uppåt, när den når ytan tittar den sig omkring (med roterande rörelser) och man säger "Poing, poing" (för att likna ekolod).

Exakt vad vitsen med denna procedur skulle vara kan man undra ... Mest är det roligt och engagerar alla i publiken.

Externa länkar