Kompass: Skillnad mellan sidversioner

''Andra betydelser: [[Kompass (radioprogram)]].''

En '''kompass''' är ett [[navigation]]sinstrument som anger riktningen mot den geografiska eller magnetiska [[nordpolen]]. Det finns magnetkompasser, gyrokompasser och elektroniska kompasser.

De första kompasserna konstruerades i [[Kina]]. I Europa finns upplysningar från slutet av 1100-talet om primitiva kompassanordningar (en bit magnetiskt järn på ett halmstrå i en vattenskål). Från mitten av 1300-talet finns beskrivningar av en kompass med en kompasskiva upphängd på ett stift och kring förra sekelskiftet fick den magnetiska kompassen den utformning den fortfarande har.

En magnetisk kompass består bland annat av en magnetisk nål som orienterar sig efter [[jordens magnetfält]] och på en graderad skala anger riktningen eller kursen.

Då jordens magnetfält går mellan nord- och sydpol är de magnetiska linjerna parallella med jordytan vid ekvatorn och vinkelräta vid polerna. Denna vinkel 0-90° benämns [[inklination]].

Rent fysikaliskt är den magnetiska pol som finns nära nordpolen en magnetisk sydpol, eftersom en magnetisk nordpol dras mot den.

Den magnetiska kompassen finns dels som orienteringskompass, med en rörlig kompassnål som anger nord-syd-riktning, som syft- eller pejlkompasser som visar bäringen till pejlade föremål eller som fartygs-, båt eller flygkompasser, där en rörlig graderad skiva visar kursen.

Huvudtyperna för kompassens riktningsvisare är ''nålkompass'' och ''roskompass''. Nålkompassen har en smal nål som pekar i nord-syd-riktning och alla graderingar och riktningsangivelser sitter på kompasshusets kant. Roskompassen har istället en cirkelrund skiva, ofta kallad kompassros, som ställer in sig i nord-syd-riktning. På denna typ sitter alla graderingar och riktningsangivelser på den runda skivan. Moderna flyg- och marinkompasser är också en typ av roskompasser, men på dessa har skivan gjorts tjockare (ibland till ett helt klot) och man avläser riktningen på skivans kant istället.

Orienteringskompassen består ofta av en klar plastskiva med en kurspil och ett vridbart kompasshus med en rörlig nål som visar nord-syd-riktning. Vid användning vrider man kompasshuset till vald kurs och när nålen centreras över kompasshusets nordmarkering, visar kompassens kurspil riktningen till målet.

Kompasser för fartyg, båtar, flygplan eller bilar har en graderad kompasskiva som direkt visar kursen, är ofta kardanupphängd för att följa med i lutningar och vätskedämpad för lätt kunna läsas av även i sjögång. Traditionellt var fartygskompasser indelade i kardinal- och interkardinalstreck (se nedan) - numera finns även gradtalsindelning.

Traditionellt användes systemet med fyra kardinalstreck för att ange kurser och bäringar: Nord, Ost, Syd och Väst. Mellan dessa fanns interkardinalstrecken NO (nordost), SO (sydost), SV (sydväst) och NV (nordväst). Ytterligare indelning ger NNO (nordnordost) ONO (ostnordost) och så vidare. Nästa nivå är NNOtN (nordnordost till nord), NNOtO (nordnordost till ost) och så vidare, vilket ger totalt 32 streck på ett varv, eller 11 1/4 grad per streck. Om ytterligare noggrannhet behövdes kunde halv- och kvartsstreck användas. Kardinalsystemet är ursprungligen arvegods från vikingarnas system med Nordr, Ostr, Sudr och Vestr och däremellan Utnordr (NV), Landnordr (NO), Landsudr (SO) och Utsudr (SV) - och det lever kvar i t ex meteorologisk rapportering: t ex sydvästlig vind.

På alla moderna kompasser finns även gradindelning - ofta parallellt med reminiscenser av kardinalsystemet. Normalt är kompassen indelad i 360°. För högprecisionsberäkningar delas varje grad in i (båg)minuter och (båg)sekunder. Vissa orienteringskompasser är istället indelade i 400 s.k. [[nygrader]] (och decimaler), som är en kvarleva från ett försök att [[SI]]-anpassa vinkelberäkningar (lantmäteriet och flyget var pådrivande, [[scouterna]] hängde på, och målet var dels enklare matematik genom att en rät vinkel blev 100° istället för 90°, dels en högre noggrannhet - varvet delades i 400x100x100 istället för 360x60x60). (se även: [[jordens koordinatsystem]]).

Alla typer av kompasser har sina interna och externa fel som måste justeras, kompenseras eller tas hänsyn till vid navigering och vinkelmätningar. För magnetiska kompasser är dessa: kompassfel, missvisning och deviation.

Kompassfel är de sammanlagda fel som uppstår genom bristande precision vid monteringen av magneter och gradindelningar samt friktion i upphängningen av nålen. På välgjorda kompasser är dessa försumbara för normal användning men enkla kompasser kan ha stora inbyggda fel. Hit räknas ockå monteringsfel - om t ex en fast kompass är monterad med styrstrecket en grad fel kommer alla mätningar att uppvisa detta fel..

Detta fel benämns också för fast fel ([[systematiskt fel]]) eller A-fel i devieringssammanhang. Även de övriga monteringsfelen är systematidska fel, medan friktionen bidrar med ett [[slumpfel]].

Missvisning betecknad [m] och anges i grader [°], missvisningen kan vara positiv (ostlig) och negativ (västlig).

Där ''K''=Rättvisande kurs och ''Km''=Magnetisk kurs

Deviation är ett samlingsbegrepp för de magnetiska störningarna som uppstår när magnetiska föremål och material ombord på fartyget liksom dessas interferens med det jordmagnetiska fältet påverkar kompassen. Järnskrov, skruvar, bultar, riggvajrar, antenner mm ger felvisning och för större fartyg upprättar man en [[deviationstabell]] över hur felen fördelar sig på olika kurser. Denna tabell används sedan för att korrigera avläsningar. För mindre båtar, kanoter och kajaker är det oftast slarvigt placerade lösa föremål som orsakar felvisning: radioapparater, knivar, ficklampor, konservburkar och liknande.

De olika magnetiska störningar som ger upphov till den totala ''deviationen'' delas in i

<math>d=A+B\sin(Kk)+C\sin(Kk)+D\sin(2Kk)+E\cos(2Kk)</math>

där ''Kk''=Kompasskursen.

Denna kompensering eller justering utförs av en kompassjusterare.

Jordens magnetfält är, som tidigare sagts i avsnittet om inklination, inte parallellt med jordytan mer än runt ekvatorn, ju längre norrut eller söderut desto mer av fältet kommer att vara riktat nedåt/uppåt. Det innebär för nålkompasser och platta roskompasser på norra halvklotet, att nålens/rosens magnetiska nordpol dras åt norr men också nedåt, medan nålens magnetiska sydpol dras åt söder men också uppåt. I extremfallet leder det till att nålens ändar/rosens ytterkant kan skrapa emot kompasshusets lock eller botten vilket i sin tur leder till felvisning då friktionen gör att fältet inte orkar dra nålen/rosen till rätt riktning. Därför balanseras kompassnålar med tanke på var på jorden de ska användas, på norra halvklotet bör sydänden vara tyngre än nordänden. Man kan alltså inte vara säker på att en svensk nålkompass fungerar bra i t.ex. Australien. För marin- och flygkompasser, vilka hålls parallella med jordytan av en tyngd och rör sig flytande i ett vätskebad eller infästa i en ledad mekanism, är detta inget problem eftersom [[gravitation]]en är mycket större än magnetkrafterna och därmed håller kompassen i stort sett parallell med jordytan.

'''Se även'''

För att komma tillrätta med missvisning och deviation utvecklades gyrokompassen för större fartyg. Den bygger på att en fritt upphängd snabbt roterande axel (gyroskop) ställer in sig i en konstant vinkel i förhållande till jordaxeln. Därmed blir den helt oberoende av magnetiska fel. En gyrokompass måste däremot istället kompenseras för fartfel - en felvisning som beror på fartygets fart, kurs och latitud. Dessa variabler finns dock lätt tillgängliga i elektroniskt format ombord och de flesta moderna gyrokompasser kan med hjälp av denna information från ex. en [[GPS]] och fartlogg automatiskt korrigera för detta.

Denna typ av kompass används främst på färjor och andra stora fartyg med mycket höga krav på kursnogrannhet.

'''GPS Kompass'''

Sedan några år finns också kompasser baserade på [[GPS]]. Dessa kan med hjälp av två eller fler GPS mottagare placerade i given symmetri avgöra nordriktining och på så sätt också fartygets kurs.

Genom ett antal rundsvängningar kan kompassen upprätta en egen deviationstabell automatiskt kompensera efter denna.

{{commons|Compass|Kompass}}

[[be-x-old:Компас]]

[[bg:Компас]]

[[bs:Kompas]]

[[ca:Brúixola]]

[[el:Πυξίδα]]

[[fa:قطب‌نما]]

[[gl:Compás (navegación)]]

[[he:מצפן]]

[[id:Kompas]]

[[jbo:makfartci]]

[[kg:Busole]]

[[lt:Kompasas]]

[[ms:Kompas]]

[[no:Kompass]]

[[nrm:Compas]]

[[pl:Kompas magnetyczny]]

[[ro:Busolă]]

[[ru:Компас]]

[[th:เข็มทิศ]]

[[tr:Pusula]]

[[vi:La bàn]]

[[yi:קאמפאס]]

[[zh:指南针]]